Operasaun Skylight, 1978: Pergunta sira ne’ebe seidauk rezolve

Operasaun Skylight iha 1978 mak hanesan parte difisil ida iha istoria resistensia kontra okupasaun Indonesia. Ami oferese dokumentu oituan balu kona ba Operasaun Skylight ne’ebe mak kria iha tempu ne’eba. Informasaun sira ne’e informa mai ita kona ba saida mak ita hatene no la hatene husi eventu sira iha 1978.

Ita presiza buka liu tan fonte informasaun sira kona ba Operasaun Skylight. Husi ne’e de’it mak ita sei bele iha posibilidade hodi estuda eventu sira ne’e no bele komprende di’ak liu tan.

Maske hafoin estudu ida ne’e, karik ita sei la konsege responde pergunta difisil balu. Maibe ne’e sei bele ajuda ita hodi komprende di’ak liu kona ba asaun no deklarasaun sira husi membrus resistensia iha tinan 1978. Ita tenke hanoin hetan katak sira hotu iha presaun boot husi konflitu militar ne’ebe forte, divizaun interna no katastrófe umanu iha jerál.

Durante tinan 1978, Indonesia hala’o asaun militar intensivu iha Timor. Ne’e ho objektivu atu harahun Fretilin nia kontrolu iha area sidade nia liur sira no kontrolu ba populasaun. Asaun militar sira ne’e kauza movementu massa husi populasaun Timorense sira no hakotu asesu ba ai-han. Operasaun ne’e rezulta hamlaha, moras no mate ne’ebe as. (1)

Presaun militar Indonesia sira nian ne’e mos haluan ba divizaun oi-oin iha resistensia organizada. La konkorda malu kona ba fiar politika no estrategia resistensia nian sai klaru bainhira Xavier do Amaral expulsa husi Fretlin iha final 1977. Relatoriu iha 1977-1978 deskreve katak ‘traidor sira’ hetan expulsa ka tama komarka. Relatoriu balu mos mensiona kona ba ezekusaun extra-judisial ba membru resistensia sira.

Ida ne’e mak kondisaun iha Timor-Leste durante tempu Operasaun Skylight iha metade segunda husi tinan 1978.

Operasaun Skylight – Saida mak ne’e?
Ida opiniaun diferente oi-oin kona ba saida mak ‘Skylight’.

Alarico Fernandes uza naran ‘Operasaun Skylight’ iha final Setembru 1978, bainhira nia manda sai mensagem radio ho kodigu ‘Saturno’. Iha tempu ne’eba, iha hanoin katak ‘Skylight’ ne’e mak Alarico nia naran ne’ebe uza ba planu atu oho Nicolau Lobato (2).

Iha tinan sira tuir mai, hakerek nain balu deskreve Operasaun Skylight hanesan asaun militar Indonesia no nia intellegensia, ne’ebe lidera husi Jeneral Yusuf. Nia objetivu mak atu hamoos tiha lideransa Fretilin nian, ka obriga lider sira ne’e atu rende (3). CAVR nia Relatoriu Chega! mos hanoin katak Skylight ne’e Indonesia nia planu ida. Maibe Relatoriu Chega! mos dehan katak Xanana Gusmao bolu planu ‘Movementu Skylight’ husi Alarico Fernandes. (4)

Mensagem ‘Saturno’ sira
Alarico Fernandes manda sai mensagem radio ho kodigu entre final Setembru to Final Outubro 1978. Mensagem sira ne’e uza naran ‘Saturno’. Grupu ida kompostu husi ema Australianu sira ne’ebe mak suporta Timor-Leste nia independensia halo tiha gravasaun ba mensagem radio sira ne’e. Ativista sira ne’e lokaliza iha Darwin no Sydney. (Detalla iha ami nian artigu 2016 kona ba Radio Resistensia.) Textu iha mensagem ne’e manda ba iha Fretilin nia delegasaun externa iha Maputo, Mozambique.

Iha inisiu Dezembru 1978, publiku hatene ona katak Fernandes rende tiha ona ba Indonesia. Delegasaun externa Fretilin nian kondena Fernandes nia asaun sira. Maibe la fo sai textu kompletu sira husi mensagem Saturno.

Jornal East Timor News publika resumu ida no extratu balu husi mesagen sira nee (5). Ativista Australianu Denis Freney hakerek artigu barak iha East Timor News. Politikamente nia besik ho membru delegasaun esternu Abilio Araujo no Rogerio Lobato. Nia suporta Central Committee Fretilin lidera husi Nicolau Lobato, no senti triste kle’an tebes ho Nicolau Lobato nia mate (6).

Iha tempu ne’eba, ativista Australianu seluk, Rob Wesley-Smith mos rona transmisaun sira husi Radio Timor-Leste. Nia halo gravasaun balu husi mensagem Saturno nian sira. Iha imagem ne’e ita-boot bele haree amostra ida husi mesagen kodigu ida transkreve husi Wesley-Smith. Ita-boot mos bele rona parte balu husi mensagem radio husi Novembru 1978, bainhira klika iha ‘Play’ iha kaixa iha kraik ne’e.

Audio nia amostra sira mak: (1) Alarico Fernandes lee mensagem kodifikada ida; (2) komunikasaun ba-mai entre Fernandes no operador radio Australia nian ida iha Darwin; (3) Rogerio Lobato manda mensagem ho repete (la susesu) hodi re-estabelese kontaktu radio ho Timor. 02:57. Fonte: Rob Wesley-Smith (publika iha ne’e ho nia permisaun).

Nicolau Lobato mate iha 31 Dezembru 1978
Ema barak mak fiar katak Alarico Fernandes mak ajuda Indonesia nia militar sira hodi buka hetan no oho Nicolau Lobato. Maibe ida ne’e la deklara diretamente iha tempu ne’eba. Ativista Denis Freney hakerek iha Janeiru 1979: “Ita la esklui katak Prezidente Nicolau Lobato hetan traisaun ba forsa Indonesia sira husi elementu kontra-revolusionariu sira husi Xavier do Amaral no Fernandes nafatin existe iha area”(7).

Tuir mai iha 1979, Freney dehan katak Fernandes pasa ona “kunesimentu interna” hodi ajuda Indonesia halo emboskada ba Lobato. Freney mensiona “traisaun husi nia agente sira sei ativu” iha area (8). Iha Maiu 1979, iha relatoriu (sala) fo sai katak Fernandes ezekutadu ona. Iha tempu ne’eba, Freney la liga Fernandes ba Lobato nia mate. Nia hakerek ne’e iha “posibilidade katak Fernandes rejeita atu entraga aan totalmente ba faxista Suharto nian” (9)

Rende ka Kaptura?
Iha mos pontu de vista diferente kona ba bainhira no oinsa Fernandes sai parte ba forsa Indonesia nian.

Indonesia reklama katak sira kaptura Fernandes iha emboskada ida iha Sabaru 2 Dezembru 1978 (10). Jornal East Timor News hateten katak Fernandes rende ba Indonesia iha 3 Dezembru. Ida ne’e uza notisia ne’ebe mak publika husi Agência Reuters hanesan fonte. Ne’e mos dehan katak iha duvida se Fernandes iha ona Indonesia nia kontrolu husi final Setembru bainhira mensagen Saturno komesa (11)

Relatoriu Chega! haree hanesan simu katak Fernandes rende iha Setembru 1978 (12). Chega! mos inklui opiniaun husi lider senior sira kona ba razaun tamba sa Alarico Fernandes halai ba Indonesia nian parte.

Komentariu husi CHART
Faktu basiku balu kona ba Operasaun Skylight ne’ebe mak ami uza iha ne’e la karu. Fonte seluk bele uza hodi halo klaru lakuna sira iha ami nia kunesimentu. Fonte sira ne’e dalaruma rai hela iha arkivu formal sira ka kolesaun privadu sira, iha Timor-Leste, Indonesia no nasaun seluk.

Maioria husi sasin no partisipante sira ne’ebe mak sobrevive agora dadaun iha ona tinan 60 ka 70 nune’e. Ida ne’e importante katak sira bele fahe sira nia fonte material sira no grava sira nia memoria no interpretasaun. Tenke enkoraja ida ne’e.

CHART sei ajuda atu komprede Operasaun Skylight liu husi buka fonte direta sira ne’ebe mak rai hela iha Australia nian koleksaun arkivu kona ba Timor.

[Artigu ida ne’e nudar CHART nia publikasaun original iha lian Ingles iha 20 Junu 2020. Tradusaun husi CHART nian funsionariu Uka Pinto.]


Notas

(1) Sumaria badak kona ba kondisaun iha 1978 ne’e bazeia ba Chega!, relatóriu monumental husi Comissão de Recepção, Verdade e Reconciliação de Timor-Leste (CAVR). Haree espesial iha Parte 3: Istória Konflitu. Relatoriu kompletu disponivel ba download iha ne’e.

(2) Haree ‘A Fernandes great betrayal: Secret messages exposed’, East Timor News #46, 14 Dezembru 1978, pagina 1.

(3) Haree Carmel Budiardjo & Liem Soei Liong’s book, The War against East Timor (1984), p.36; James Dunn, East Timor: A rough passage to independence (2003), p.271.

(4) Chega! (edisaun ofisial Ingles), pagina 220, 225.

(5) ‘The Saturno messages’, East Timor News #46, 14 Dezembru 1978, pagina 1.

(6) Kunesimentu no memoria pesoal, John Waddingham.

(7) ‘After Comrade President Lobato’, East Timor News #48, 18 Janeiru 1979, pagina 3.

(8) ‘The life of Nicolau Lobato’, East Timor News #52, 12 Abril 1979, pagina 4.

(9) ‘New manoeuvres by Suharto: Xavier in puppet government’, haree sub-sesaun ‘Fernandes executed’. East Timor News #55, 31 Maiu 1979, pagina 1.

(10) ‘Fretilin’s off the air claim’, The Herald (Melbourne), 8 Dezembru 1978.

(11) ‘Alarico Fernandes road to betrayal’, haree sub-sesaun ‘When did he defect?’, East Timor News #46, 14 Dezembru 1978, pagina 2.

(12) Chega! (edisaun ofisial Ingles), pagina 225, 228.

Leave a Reply